Fatta bilden -Vi matas av tusentals bilder varje dag som inspirerar, informerar och får oss att känna. Men hur tolkar vi dem och hur påverkar de oss och varför lyckas vissa bilder uppnå sitt syfte bättre än andra? Programledaren Daniel Riley tar hjälp av kreatörerna Freja, Jonathan, Noran och Emelie för att utforska bildens värld. Genom kreativt skapande och diskussioner kring bilder, men också genom grafiska fördjupningar om bildanalys lär sig tittaren att reflektera över bilder och bli mer visuellt läskunnig.
Det finns en studiehandledning till hela serien.
Serien finns också i en kortversion – Fatta bildanalysen – som enbart består av de grafiska fördjupningarna om bildanalys i åtta avsnitt.
Det finns sex avsnitt i serien:
- Dokumentera -I första avsnittet är temat att dokumentera och den prisbelönta bildjournalisten Meli Peterson Ellafi kommer på besök i studion. Kreatörerna Freja, Jonathan, Noran och Emelie får det kluriga uppdraget att framställa en bild som dokumenterar ett val.
- Påverka – Bilder som ska påverka är temat när artdirectorn Lotta Mårlind kommer till studion och berättar om hur en lyckad propagandabild är uppbyggd. Kreatörerna utmanas att framställa en bild där de propagerar för en stark åsikt. Vem lyckas bäst?
- Provocera – Graffitikonstnären Carolina Falkholts bilder är kända för att provocera och när programtemat är just provokation får kreatörerna chansen att göra samma sak. Vem lyckas bäst med uppdraget denna gång?
- Underhålla – När temat är bilder vars syfte är att underhålla kommer satirtecknaren Max Gustafson till studion. Och när kreatörernas uppdrag är att kritisera något de tycker är fel i samhället så riktas kritiken mot allt ifrån skönhetsindustrin till kulturell appropriering.
- Influera – Influencern Nicole Falciani är van att influera med sina bilder och finns som stöd när Daniel utmanar kreatörerna att sälja in en person, subkultur eller livsstil genom sina verk. Vem lyckas bäst av kreatörerna med att inspirera och influera?
- Ifrågasätta – Bilder som är till för att synliggöra, kritisera eller förändra ett beteende eller en struktur – det är journalisten Atilla Yoldas expert på. Atilla berättar om sina hjärtefrågor rasism och destruktiva mansideal. När kreatörerna får uppgiften att ifrågasätta så blir det en stor variation i ämnesval.
Exempel på hur serien kopplar till våra läroplaner:
Centralt innehåll i Lgr 11 för ämnet Bild i åk 7-9:
Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.
Centralt innehåll i Lgr 11 för ämnet Samhällskunskap i åk 7–9:
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.
Centralt innehåll i Lgr11 för ämnet Svenska i åk 7–9:
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter.
Centralt innehåll i Gy11 för kurserna – Bild 1a1 + 1a2 samt Bild och form 1a1 + 1a2:
Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, eget och andras arbete med bilder. Sammanhangets betydelse för tolkningen
Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete.
Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus och skugga, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket
Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer.
Centralt innehåll i Gy11 för kursen Samhällskunskap 1b:
Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
film i skolan 