Slaveriets historia

Filmserien om slaveriets historia är indelad i fyra delar som följer fyra olika tidsepoker som steg för steg följer utvecklingen av slavhandeln från antiken fram till våra dagar. Vi får se hur slavhandeln förändras över tid och förflyttas från svarta havet till den afrikanska kontinenten där man menar att rasismen skapas av slaveriet och inte tvärtom. När väl slavhandeln etablerats i Afrika och domineras av européerna förändras hela kontinenten söder om Sahara

Tidigare har jag berättat om de första delarna, men nu finns även de två sista delarna att se.

  • År 476 till 1375 – Bortom öknen
  • År 1375 till 1620 – För allt guld i världen

När slavhandeln till slut blir olaglig fortsätter man ändå att använda och föda upp slavar på de amerikanska kontinenterna fram till det amerikanska inbördeskrigets slut och den illegala slavhandeln fortsatte att blomstra och inbringa enorma summor trots att den brittiska flottan försökte bekämpa handeln. Slaveri och slavhandel är något som funnits genom hela mänsklighetens historia och som fortfarande existerar i våra dagar.

Portugiserna exporterar sitt sockerrörskoncept till Brasilien och Karibien vilket medför att 30 miljoner slavar deporteras från Afrika över Atlanten. Även England, Frankrike och Nederländerna ger sig in på denna lönsamma marknad eftersom Europa är en omättad marknad på socker. Hur det här påverkar slavarnas liv och Centralafrikas befolkning får vi med obehag reda på. Under denna tid växer den första utstuderade ”rasbiologin” fram i och med slavhandel med människor från olika stammar. Mot slutet av 1700-talet växer förståelsen över slavarnas liv och slaveri förbjuds i den västra delen av Europa.

Brasilien, av många betraktat som det näst största afrikanska landet efter Nigeria eftersom en så stor del av landets befolkning är ättlingar från slavar. Här varvas nutid och 1800-tal där dagens rasism kan förklaras till stor del med historien som varit. Vad hände efter slaveriupproren och avskaffandet av slaveri på de amerikanska kontinenterna? Europa vill fortfarande ha socker, kaffe och tobak. Kolonialismen växer och Storbritannien, Nederländerna och Portugal koloniserar under 1800-talet stora delar av Afrika där slaveriet fortsätter. För att inte tala om det vidriga förtryck Belgien utövade i Kongo.

Exempel på hur serien kopplar till våra läroplaner

Ur centrala innehållet i Lgr11 för ämnet Historia i åk 7-9:

Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Ur centrala innehållet i Lgr11 för ämnet Samhällskunskap i åk 7-9:

Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Ur centrala innehållet i Lgr11 för ämnet Geografi i åk 7-9:

Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

Ur det centrala innehållet  i Gy11 för ämnet Historia:

Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde, moderna mediers framväxt samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.

Ur det centrala innehållet  i Gy11 för ämnet Samhällskunskap:

Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.

Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s