
Exempel på vilka barn man får följa är:
Lucila i Argentina: Lucila är tolv år och bor utanför Buenos Aires. Hon åker båt till skolan och det tar nästan två timmar att komma dit. På vägen måste hon byta båt och om hon missar båten får hon vänta länge på nästa. Under färden funderar Lucila på inkomstklyftorna i hemorten och på sin pappa som hon inte har träffat på tre år.
Annalena i Tyskland: Annalena är nio år och bor på en bondgård i Schwarzwald. För att bara ta sig till skolbussen måste hon gå en timme genom skog och kohagar. Under promenaden och bussfärden funderar Annalena över svåra saker som krig och sjukdomar.
To i Laos: Tolvåriga Tos skolresa varar i flera dagar. Skolan ligger så långt bort från Tos hem att han måste sova sover över där i veckorna. To klarar sig själv medan han bor på skolan men tycker inte om att vara borta från sina föräldrar fem dagar åt gången. Under veckorna på skolan drömmer To om att bli polis och bekämpa droghandeln.
Samson i Kenya: Samson bor i Nairobi och går upp klockan fem varje morgon för att hinna till skolan. På vägen till skolan berättar Samson om sin rädsla för terrorister. Han skulle vilja att det fanns fler poliser som kunde skydda befolkningen mot terrorism.
Sai i USA: Sai kommer ursprungligen från Indien men går i en skola för särbegåvade barn på Manhattan i New York. Sais föräldrar valde att flytta till USA när hon var fem. Detta gav Sai möjlighet att leva ut sin fulla akademiska potential. Sai tänker att kanske kommer hon bli hjärnkirurg när hon blir stor.
Spännande att möta många ilka barn från olika kulturer. Varje program är ca 5 minuter långt och målgruppen är 10 år och uppåt. Kanske kan alla i klassen se varsitt program och återberätta för/jämföra med varandras berättelser och sina egna skolvägar och funderingar om livet.