Högskoleutbildning – till vilket pris? Ett program som bör intresse de flesta gymnasister framför allt, som funderar på att läsa vidare efter gymnasiet.
I Sverige har vi mycket fördelaktigta villkor för eftergymnasiala studier, men kommer det fortsätta vara så. Trenden är rätt annorlunda i vissa andra länder idag.

Antalet högskolestudenter har ökat dramatiskt de senaste åren. 2013 var det 13 miljoner registrerade högskolestudenter, 2015 hade antalet ökat till 200 miljoner och om mindre än 15 år framåt i tiden förväntas siffran stiga till 400 miljoner. Universitetsutbildningar har blivit en kraft i välståndsbyggandet samtidigt som finansieringen varierar beroende på var i världen man befinner sig.

1998 infördes universitetsavgifter för första gången i Storbritannien, en avgift som på senare år har höjts markant. Det har lett till att många har tvingats till att skuldsätta sig för att kunna läsa vidare på en högskola. Det finns en tanke om att det ekonomiska värdet ska få en student att bli mer disciplinerad och att en dyr utbildning blir mer eftertraktad. Man talar allt mer om den växande kunskapsmarknaden.

I Tyskland har man en helt annan syn på universitet och forskning där man ser den fria tillgången till universiteten som en samhällelig plikt. Världen över prövas nu nya former för hur utbildning ska bedrivas. Men vad händer om våra universitet drivs och fungerar som företag? Hur kan det påverka den framtida forskningen?

En studiehandledning till programmet med intressanta diskussionsfrågor och mer hittar du här.