Syrien – en blodig historia

Syrien – en blodig historia , är en film som presenterar hur dagens krig har påverkat Syriens historia. Kan orsaken ligga i kolonialmakternas styre? Syrien med sin uråldriga kultur och många folkslag har under årtusenden dominerats av starkare imperier. Dessutom ligger landet i en av världspolitikens mest konfliktrika områden. Detta är faktorer som ligger till grund för det inbördeskrig som började 2012 och som hittills krävt nära en halv miljon döda.
Filmen förklarar den historiska bakgrunden från den allra tidigaste Eblakulturen, via Ottomanska imperiet, Frankrikes kolonialmakt efter 1:a världskriget, befolkningens uppror mot diktatorn Hafez al-Assad under slutet av 1900-talet. Under hans son Bashar krossades det syriska folkets krav på frihet och demokrati under ”den arabiska våren” och idag upprätthålls en blodig regim i Syrien med stöd av stormakterna.
Filmen berättar om hur folkslag kan ställas mot varandra och om hur värden som mänskliga rättigheter ibland blir underordnade det stormaktspolitiska spelet.

Varning för att det förekommer starka berättelser och bilder!

Här hittar du en studiehandledning.

Filmen om Syriens historia passar bra för undervisning i gymnasiets samhällsorienterande ämnen.

Ur Gy11, Samhällskunskap 1b:

Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier
Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter

Samhällskunskap 2b:

Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor

Historia 1b:

Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s