Det finns fyra saker som man använder sig av för att definiera vad en sekt är. Det är en sluten grupp med en stark ledare och som har en uppfatttning om en högre sanning. Gruppen har också ett spänt förhållande gentemot det övriga samhället. Men det finns inte någon grupp som vill kalla sig sekt. Så vad är då en sekt egentligen? Och varför blir man medlem i en sekt? I SVT:s serie Den enda sanna vägen får vi bekanta oss med några religiösa samfund som kan kallas sekter. Programledaren Anna Lindman möter sektmedlemmar och lyssnar till deras berättelser. Vi får också träffa avhoppare som ger en annan, kritisk bild av samfunden. Filmen ger en inblick i religionens och grupptillhörighetens makt över tanke och handling och väcker tankar om frihet, ansvar och tillhörighet.
De avsnitt som finns i mediakatalogen är:
Vem söker sig till en sekt? – I programmet träffar vi Veronica, som i en liten, nyandlig grupp hamnade i en slavliknande tillvaro under en despotisk ledare. Under tiden i sekten fick Veronica barn, och till slut blev situationen ohållbar. Vi får också träffa en psykolog som berättar mer om varför människor söker sig till sekter och vilken lockelse de kan utgöra. – Vad kan en sekt erbjuda som gör att man vill vara med i den?
Scientologerna och Jehovas Vittnen – Anna Lindman besöker Scientologerna i Malmö och introduceras till begrepp som auditering och clear, och får en inblick i hur medlemmarna utövar sin tro. Hon träffar också Erik, som hade en trygg och kärleksfull uppväxt. Men när han beslöt sig för att lämna Jehovas vittnen slutade hans vänner att hälsa på honom och kontakten med familjen bröts. – Hur är det att leva som troende i ett strängt religiöst samfund?
Avhopparna – Livets ord skapade rubriker med sin framgångsteologi efter amerikansk modell. Både Emanuel och Vanja växte upp inom församlingen och som vuxna har de börjat ifrågasätta budskapet som förmedlades. Programledaren Anna Lindman konfronterar ledaren Joakim Lundqvist. Moonrörelsen, eller Enighetskyrkan, är en av världens mest extrema sekter. Helena Löfgren fritogs av sin familj och genomgick sedan avprogrammering. – Vad händer om man vill lämna gemenskapen?
Exempel på handledning till programmen
Ur Lgr11, det centrala innehållet för ämnet Religion i år 7-9:
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle
Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar
Ur Gy11 , det centrala innehållet för ämnet Religionskunskap:
Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna.
Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.
Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.