Häxpanik

haxpaniken_slutet_ersattningDen svenska häxpaniken – början och slutet är två filmer som berättar om ett Sverige under 1600-talet som då var ett mycket fattigt land. Missväxt, krig och svält hade skapat ett klimat där avundsjuka och misstro kunde gro och växa.                             Filmerna är gjorda i samarbete med Jan Guillou och blandar spelade scener med historiskt material.

Ur Lgr11, syfte för ämnet Historia:

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

Den svenska häxpaniken  – början – Hur började de svenska häxprocesserna? År 1667 i Härjedalen anklagas elvaåriga Gertrud Svensdotter för att ha gått på vatten. Hårt pressad berättar hon om Blåkullafärder och anklagar bl.a. 19-åriga Stor-Märit för häxeri. Stor-Märit blir till slut både halshuggen och bränd bål. Den svenska häxpaniken – början skildrar dramatiskt och levande hur häxprocesserna drabbar Sverige. Samtidigt ger filmen en inblick i hur det kunde vara att leva som barn i Sverige på 1600-talet, i ett land där folktron på det övernaturliga var stark. Du får veta mer om bl.a. Häxhammaren och vilka mekanismer som låg bakom häxpaniken. De som i slutänden ledde till att över 300 oskyldiga människor brändes på bål.

Den svenska häxpaniken – slutet – Sverige under det mörka 1600-talet avlöser krigen varandra. Missväxt, orättvisor och otur skylls hellre på onda krafter än på Gud. År 1675 når den svenska häxpaniken huvudstaden. Barnvittnen talar om Blåkulla och vilda fester med Satan. Prästerna bildar kommission och försöker lugna församlingsborna. Men i trångboddhet, smuts och fattigdom frodas skvaller och förtal. Häxbålen brinner. Den svenska häxpaniken – slutet levandegör bl.a. den berömda häxprocessen i Katarina församling, och med den upplösningen av häxprocesserna. Filmen ger samtidigt en inblick i hur det kunde vara att leva i ett snabbväxande Stockholm i slutet av 1600-talet.

Handledning till båda filmerna hittar du här

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s